baskets 1

Långtradaren från Stockholm

Under 1990-talet jobbade en bekant till mig hos Segerströms i Stockholm, ett dotterbolag till telefonbolaget Ericsson, f.d. LM Ericsson. Vid den här tiden hade man bolagiserat verksamheten och i ett större förråd stod en mängd galvade trådkorgar som ingen ville veta av och ännu mindre betala lagerhyra för.

fallkniv1

Varför gör inte Morakniv fällknivar?

Som du säkert känner till vid det här laget har området runt Mora en gedigen erfarenhet av knivtillverkning och aldrig någonsin har de lokala aktörerna gett sig in på tillverkning av fällknivar. Även om Jönssons så kallade tunnkniv och knivslidtillverkaren Rombo-Anders Eriksson-Ström tog fram varsin variant, varav den senare aldrig kom i produktion.

morakniven bw

Härmaskråkor förr i tiden

Idag har dessa knivar utvecklats till samlarföremål eftersom de har sin speciella bakgrund och historia. Knivtillverkarna i Mora konkurrerade i 100 år med den andra svenska knivstaden Eskilstuna, men idag har all deras knivtillverkning sedan länge upphört då de inte kunde stå emot omvärldens konkurrens. Men förr i tiden när knivar från Mora började erövra världen sågs det inte med blida ögon i Eskilstuna.

Woodcarving and Morakniv

Slöjden & Morakniv

Från början användes våra vanliga klassiska knivar till alla möjliga vardagssysslor och när bladet sedan slipats ner så pass mycket att det blev ett smalare blad passade det än bättre för allsköns slöjdarbeten. Det var dock först i slutet av 1950-talet som vi såg att speciella knivar ämnade för träslöjd togs upp i knivkataloger runt Mora.

13100 13147 13716 Garberg Blackblade™ Outdoor Ida Olsson m04

Eggvinklar

Jag får många frågor om eggvinklar i olika forum och tänkte berätta lite varför vi har de eggvinklar som vi har. En riktlinje för våra hantverks- och friluftsknivar är att de allra flesta knivar upp till och med 2,5 mm i bladtjocklek oftast har en total eggvinkel på 23 grader, cirka 11,5 grader per sida.

Thomas Par QA

Morakniv 130-year Anniversary Q&A

Vi fortsätter att fira vårt 130-årsjubileum genom en exklusiv frågestund tillsammans med Produktspecialisterna Pär Brask & Thomas Eriksson. Dessa två har under många år fört vidare kunskap och tradition från generationer av knivmakare omkring Mora, för att möjliggöra knivtillverkning av högsta möjliga kvalitet. Njut av historia, knivkunskap och fina minnen!

tree carving

Gammal kärlek hugges icke

I ett gammalt tidningsklipp ur Dagens Nyheter den 24 juli 1989 kan man läsa följande: ”En kärleksristning från 1881 i en tall utanför Mora åtnjuter numera beskydd från skogsvårdsstyrelsen. Det var mekanikern Halvar Anders Eriksson och Stenis Anna Persdotter som under en vandring till fäboden i Garberg stannade till vid Eldris. Under rasten beslöt de sig för förlovning. Eriksson skalade tallbarken och ristade in sitt bomärke samt initialerna "AES". Där under Stenis Annas bomärke och hennes initialer "APD". Som kronan på verket årtalet 1881.

bladstampel 4 e1627463779465

Kniven i trädet

Våren 2017 när vi hade vårt första Morakniv Adventure befann vi oss en dag ute i skogen strax norr om Mora. Det var flera äventyrare som frågade mig om gamla knivar och hur vi kunde känna igen de olika lokala tillverkare som varit aktiva här i Mora och även den tidsperiod de kom ifrån.

Morakniv Frosts 5

Knivkunskap

När du lagar mat i köket och hackar grönsaker och sedan ska skrapa ner det uppskurna i salladskålen, ta då alltid för vana att vända på kniven och skrapa med knivryggen. Skrapar du med knivseggen blir den yttersta folietunna delen av knivseggen böjd i sidled och syns tydligt i ett mikroskop. Det är just den delen som ett skärpstål har till uppgift att räta upp.

KJ Eriksson 1954 KJ verkstan Svenska dagbladet m012

Min farfar KJ Eriksson

I oktober 1889 föddes min farfar Krång-Johan Eriksson i byn Östnor strax norr om Mora, den by som senare skulle bli välkänd för bland annat sina knivar. Metallindustrin hade redan då fått fotfäste i bygden och han växte upp i en hantverks- och industrimiljö med goda möjligheter att försörja sig. Johan visade sig tidigt vara intresserad och ha talang för affärer när han redan som 12-åring for till sin storasyster som hade ett kafé bredvid kyrkan där han kunde köpa bullar och bröd för att sedan cykla runt i byarna och sälja dem. Det sägs att han redan då tjänade lika mycket som en vuxen man med stadigvarande arbete.