Vid knivtillverkning är värmebehandling och slipning nyckelprocesser. Om slipningen inte är korrekt, oavsett hur noggrann värmebehandlingsprocessen är, kommer bladet alltid att vara sämre.
I slipcellen bearbetas bladet till sin slutgiltiga form. Efterbearbetningar som polering, tandning och eller ytbehandling följer vanligtvis.
Under många år har Moras knivfabriker manuellt slipat varje kniv på stora slipstenar. För att uppnå en felfri finish krävdes både skicklighet och precision, likväl som förmågan att producera volymer.
Frosts använde till exempel sju stenslipare. En skicklig stenslipare kunde slipa ca 900 knivar på en dag. Det var inte alltid lätt att få tag i slipstenar.
Under första världskriget (1914-18) var slipstenar svåra att få tag på. Från ett nyligen nedlagt företag i Älvdalen (Långö Liebruk) kunde man köpa några slipstenar. Stenarna var dock bredare än de man vanligtvis brukade använda, så de fick delas i tre sektioner med en stensåg.
Under andra världskriget var det svårt att få nya slipstenar under kriget eftersom det inte gick några båtar. KJ Erikssons Knivfabrik köpte till exempel begagnade slipstenar från Frosts som redan var nedslitna. Det skulle dock fortfarande finnas en viss slitmån kvar på stenarna.
Den tidigare medarbetaren på KJ Erikssons Knivfabrik, Ek-Axel, använde ett specialverktyg för att riva ner stenarna till lämplig diameter. Det blev mycket damm i sliprummet när slipskivorna revs, och det var ett mycket fysiskt krävande jobb. Ibland hindrade alltför hårda eller ojämnt hårda stenar dem från att slipa på ett fungerande sätt.
Enligt Bo Eriksson, före detta vd för Morakniv hade slipstenarna diametrar på upp till 1200 mm. Ibland ökade arbetarna varvtalet för att få en bättre avverkning, men då riskerade stenen att sprick och delar av den kunde flyga runt och arbetare skadads.
I början av 2000-talet började plockautomater och robotar att alltmer ta över det tunga och monotona sliparbetet.
Verktyg som används för att utjämna och omforma slipstenen
Sven Rombin, på KJ Eriksson, 1960-tal.
Samma slipsten som Sven Rombin använde finns idag kvar på fabriken för visning.
Frosts, 1980-tal.
Eggvinklar
Jag får många frågor om eggvinklar i olika forum och tänkte berätta lite varför vi…
Fäbodkniv
Mitt namn är Joao Grilo och är skribent på bloggen Oldmora som jag dedikerat till…
En enkelbiljett till historien, tack!
För några år sedan hittade jag en Frost 386 med några konstiga markeringar på bladet…